Sko?nlitteraturens psykologi a?r ett fa?lt som behandlar effekterna av att la?sa sko?nlitteratur pa? det ma?nskliga psyket. Inom detta fa?lt har en, fra?mst nordamerikansk, forskning fokuserat pa? korrelationen mellan ett la?sande av sko?nlitteratur och en o?kad empati. I fo?religgande text har vi fo?rso?kt sammansta?lla denna forskning och med hja?lp av en grupp yrkesverksamma pedagoger pa? en ho?gstadieskola i Malmo? diskuterat, dels hur undervisningen med sko?nlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket sto?d det finns fo?r ett empatiarbete med hja?lp av fiktion, ba?de fra?n skolans ledning och i styr- och ma?ldokumenten.

Literature is an important part of the daily activity in preschool and it is also a powerful tool for reinforcing different norms.The purpose of this study is to explore, through qualitative interviews, for what purpose pedagogues in preschool use literature in their daily activity and what needs these pedagogues see for non-heteronormativity literature. The study also relates the needs that pedagogues see with the basic values presented in the Swedish National Curriculum for preschool.Literature is used in preschool for a wide range of purposes including; enriching the language, getting familiarized with the written language, show diversity, reinforce norms on how to be a good friend, as a starting-point for discussion, working with a theme or to have a fun time.The needs that the pedagogues see for non-heteronormativity literature can be divided in to three categories namely there is always a need, there is only a need when somebody requires that kind of literature to identify themselves with or there is only a need when somebody is being discriminated because of not belonging to the heteronorm.The need for non-heteronormativity literature being there always corresponds with the basic values in the Swedish National Curriculum for preschool and the recommendation that the basic values are visible in the daily activity of the preschool. The other needs doesn?t correspond with this, but it matches other parts of the Swedish National Curriculum for preschool..

Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förÀndring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förÀndringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. PÄ grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förÀndring.I bÄde forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur pÄ socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken erfarenhet och upplevelse vÄrdpersonal har av att arbeta med hbtq-frÄgor. Bakgrund: Sverige har kommit lÄngt med jÀmnstÀlldhet och arbete mot diskriminering. Trots detta finns det studier som tyder pÄ att personer inom hbtq-gruppen kÀnner sig illa behandlade och krÀnkta i vÄrden. Författarna kÀnner dÀrför ett stort behov av att belysa detta problem. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer valdes och genomfördes pÄ tvÄ öppenvÄrdsmottagningar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur homosexuella mÀn konstruerar förÀldraskap i ett samhÀlle dominerat av en heteronormativ diskurs. Genom att presentera icke normativa familjeberÀttelser hoppas vi kunna öka handlingsutrymmet och antalet möjliga positioner för förÀldrar oberoende av kön och sexuell orientering.FrÄgestÀllningarna Àr:Hur konstruerar homosexuella mÀn förÀldraskap i förhÄllande till diskursen om moderskap och diskursen om faderskap? Hur förhÄller sig homosexuella mÀn till normer om familjebildning? Vilken betydelse har sexuell orientering för homosexuella mÀns förÀldraskap? Uppsatsens teoretiska grund utgörs av ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av diskursteori och queerteori med utgÄngspunkt i Judith Butlers heterosexuella matris. Det empiriska materialet bestÄr av sju semistrukturerade intervjuer med Ätta homosexuella fÀder.

Studiens huvudsakliga syfte Àr att ur ett normkritiskt perspektiv analysera grundlÀrares utsagor om sex- och samlevnadsundervisning inom religionskunskapsÀmnet. För att fylla detta syfte har studien sökt ta reda pÄ hur de intervjuade lÀrarna genomför sin undervisning om sex och samlevnad inom religionskunskapsÀmnet, samt vilken roll de ger undervisningsomrÄdet, betrÀffande vilket utrymme de ger sex och samlevnad i sin religionskunskapsundervisning och vad de anser vara sex- och samlevnadsundervisningens syfte. Studien baseras pÄ enskilda intervjuer med fyra lÀrare som undervisar i religionskunskap grundskolans Ärskurser 4-6. Studien visar att samtliga av lÀrarna som deltar i hög grad Àr medvetna om risken att deras sex- och samlevnadsundervisning Àr heteronormativ. De har alla ocksÄ en uttalad ambition att försöka motverka att deras sex- och samlevadsundervisning blir alltför heteronormativ, emellertid saknar de specifik utbildning i att hantera sex- och samlevnadsfrÄgor.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl i högteknologiska företag och hur denna i sÄ fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes pÄ tre företag med tvÄ respondenter pÄ vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl i högteknologiska företag och hur denna i sÄ fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes pÄ tre företag med tvÄ respondenter pÄ vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmÀtning har pÄ företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att fÄ en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt. Resultat: Samtliga undersökta butiker anvÀnder sig av icke-finansiella mÄtt men i olika utstrÀckning och pÄ olika nivÄer. Dessa mÄtt hÀnförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.

Syftet var att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndsk litteratur i Àmnet svenska pÄ gymnasiet. Sex lÀromedel har undersökts för att se om och pÄ vilket sÀtt icke-vÀsterlÀndsk litteratur framstÀlls. DÀrtill har intervjuer med lÀrare och bibliotekarier gjorts för att se om de introducerar eleverna för icke-vÀsterlÀndsk litteratur..

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmÀtning har pÄ företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att fÄ en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt. Resultat: Samtliga undersökta butiker anvÀnder sig av icke-finansiella mÄtt men i olika utstrÀckning och pÄ olika nivÄer. Dessa mÄtt hÀnförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella mÄtten har fÄtt ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste Ären. I samband med införandet av icke-finansiella mÄtt uppstÄr ökat fokus inom det omrÄde mÄtten avser.

Icke verbal kommunikation förekommer i vÄrdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten fÄr av sjukvÄrdspersonal uttrycks bÄde med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvÄrdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvÄrdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten.

I bakgrunden tas betydelsen av en bra vĂ„rdrelation upp, liksom transpersoners plats inom dagens vĂ„rd. Även tidigare forskning presenteras. Syftet Ă€r att belysa transpersoners (könskorrigerade och icke könskorrigerade) upplevelser av brister inom vĂ„rden. För att besvara syftet har en litteraturöversikt utförts enligt Fribergs (2006) modell. Resultatet redovisar att vĂ„rden idag för denna minoritetsgrupp Ă€r bristfĂ€llig, med diskriminering och okunskap som stĂ€ndigt möter transpersoner inom vĂ„rden, liksom att vĂ„rden styrs av heteronormativitet.

AnvÀndarna av extern redovisning fokuserar pÄ framtiden medan traditionell redovisning baseras pÄ historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrÄgar mer icke-finansiell information för att kunna göra bÀttre prognoser. Företagens Ärsredovisningar fungerar idag som informationsbÀrare och Àr ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de svenska förhÄllandena vad det gÀller redovisad och efterfrÄgad icke-finansiell information. Genom att studera svenska Ärsredovisningar samt tillfrÄga analytiker hur de stÀller sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frÄgor.

Fram till nu har en stor majoritet av allt berÀttande definierats som narrativt. Men dataspelen har möjliggjort berÀttande som inte passar in pÄ definitionen av ett narrativ. Det hÀr arbetet har granskat om det Àr möjligt att förmedla en hel berÀttelse endast med hjÀlp av icke-narrativa berÀttarmetoder. För att undersöka de icke-narrativa berÀttarmetoderna har en mod byggd pÄ Half-Life 2-motorn (Valve, 2004) skapats, dÀr dessa metoder implementerats. En testgrupp har fÄtt spela moden samtidigt som en strukturerad observation Àgt rum.